Back to the future: Del 3

Jag hade bokhyllorna fyllda med Wham-litteratur; bocker jag kopt under ett sommarlov nagonstans i det myllrande Stockholm som vi semestrade i. Ur hogtalarna danade Careless Whisper, och hemma i det ångermanlandska flickrummet blidkade George och Andy ned pa mig ifran en posterkladd vagg. Bland Wham hittade man ocksa glossiga OKEJ-reportage av Simon Le Bon, David Gahan och pojkarna fran Spandau Ballet, vad-dom-nu-hette; popgudarnas smorband i en orgie bland Starlet, neonarmband, och den frana lukten av hemanent.

Det var i samma veva filmen G visades pa kanal 1 som jag bestamde mig for att ‘penta’ mitt har. Det var en period dar jag, forevigad nu pa foton, gick ikladd axelvaddsprydda midjejackor, randiga leggings och ett gigantiskt afrokrull till frisyr. Pengar hade man ju aldrig; det var mitt och basta kompisens konstaterande som ledde till den sjalvklara losningen att agera frisor at varandra.

Pa Kornsjö hangde man sa fort portarna slagits upp for sommaren. Artistutbudet visste inga granser; en sommar kunde man konstatera att bade Ankie Bagger, Paul Rein och Trance Dance skulle korsa de djupa skogarna runt Övik. Den karismatiske sangaren Dag Finn tillhorde ocksa nagra av favoriterna vi bada stod och vralade oss hesa till. Just somrarna var finast, att kunna cykla nastan overallt i den ljumma sommarvarmen kandes som en befrielse. Nar sedan frosten lade sig pa vagarna i sen-september akte vantarna pa. Cyklade gjorde man fortfarande fast de avverkade avstanden blev nagot mer begransade. Julen 1984 spelades Last Christmas pa hogsta volym. Tank er Last Christmas, denna romantiska video och scenen dar julgranen ska klas... Manlig och gudfruktig som han var da fangar han upp en fallande kula i denna scen.

Julgranskulor kanske det inte finns manga av pa Globen i Oktober. Likaledes skulle jag hemskt garna vilja finnas dar och sjunga duett med karln. Jag menar, titta bara pa leendet, det valfonade haret och den tjusigt uppstallda skjortkragen.