Ett Sjukhusbesök & Tre Stygn Senare

Fyra timmar av lordagen tillbringades pa The Royal Prince Alfred Hospital. Antligen, skulle man pa ett Fylking-st satt kunna saga, har vi fatt prova pa det australiensiska cityakutsystemet. Dramat tilldrog sig sahar: i lordagsmorse skulle vi bege oss ut pa promenad. M fick da en spontan ide att hoppa upp pa stenmuren som omringar parken, men felbedomde hojden pa muren i sin impulsiva rorelse, och krashade in i murens kant med smalbenet som front. Han stallde sig upp, tog nagra vacklande steg, och blev sedan alldeles vit i ansiktet. Saret sag inte ut att vara speciellt djupt till att borja med men plotsligt borjade det pumpa blod, och inom nagra sekunder lag det en orovackande pol blod pa marken. Sjalv sprang jag in pa darrande ben och hamtade bandage, lyckades binda upp benet, och fick tag pa taxi ganska omdelbart. Sedan var det bara raka sparet till sjukhuset. Egentligen borde man inte skriva nagot om den dar plagsamma kanslan att man inte ar pa svensk mark, men det var det som genomsyrade upplevelsen; det var shabbigt, kandes orent, och man fick kanslan av att allt saknade en genomtankt fundamental process. Pa vaggarna hangde konstiga paminnelselappar riktade till personalen: "Use the bins provided when sterile equipment has been used" och nagonting om att "patientjournaler inte bor ligga framme synliga for andra patineter", en kommentar som kandes extra aktuell har med alla patienter som lag placerade radvis langs korridorerna. Naval, en sjukhusupplevelse rikare, och inte ett ore betalade vi for det heller (3 omlaggningar, 2 lokalbedovningar, 3 stygn, 1 tetanus-spruta, 6 sjuksystar som analyserade & bokforde, och 2 doktorer som sydde & diagnostiserade.) Dramatiskt var ordet.