Förvirrad löpare på villovägar

Vadret har nu borjat bli lite varmare och aven om det officiellt sett fortfarande ar vinter kan man tyda en viss skillnad. Det ar sallan regn eller 'daligt' vader, himlen ar konstant klarbla aven om det ar ratt svalt ute (ca +17-20 som varmast mitt dagen). Underbart att vistas ute den har tiden da det fortfarande ar svalt och man kan gora saker utan att tanka pa att behova skydda sig mot solen och varmen. September raknas ju som forsta varmanaden och sedan brukar det inte droja lange innan det ar gassande sol och man knappt kan rora sig utan att bryta ut i svett.

I helgen spelade jag tennis med en granne. Jag insag ganska snart hur fruktansvart svart det ar att spela och jag kande mig totalt misslyckad. Det var jag som hade foreslagit detta eftersom jag visste att hon tagit tennislektioner och tankte att hon var nog pa samma niva som mig. Nagot tennisrally lyckades vi inte bygga upp, det blev mest korta, trevande bollar fram och tillbaks dar reglerna innanfor/utanfor inte spelade nagon roll. Jag maste ha sett ut som en forvirrad lopare som sprungit fel - alla andra var kladda i vita snygga "Wilson"kjolar, solskarm och Lacoste-piketrojor. Sjalv var jag dar i mina hellanga lopartights och typisk loparkepa. Hehe! Det har maste styras upp om jag ska vaga visa mig pa tennisbanan igen - kanske en liten tennisklanning?! Fast man kan ju a andra sidan inte komma med superproffsiga klader och sedan visa sig vara helt vardelos....

Pa sondagen blev det ett riktigt langpass igen, kanns bra att bygga upp distansen innan marathon den 19 september. Har kande jag mig dock hemma! :)