Film: Eat, pray, love

Filmen Eat, Pray, Love med Julia Roberts var jag och kollade pa i fredags. Den var val vard att se men jag forstar inte varfor den fatt sa mycket uppmarksamhet. Det ar mojligt att boken ar annorlunda och ger ett djupare perspektiv men filmen gor den inte rattvis ialla fall.

OK, den ar vackert konstnarligt filmad (langsamma svepningar over pasta, mossgron olivolja, farska orter, lagrad ost och vin som klunkas ur stora bagare). Att filmen dessutom ar producerad i fina fargstarka miljoer - Italien, Indien, Bali - gor ju inte saken samre. Men sjalva storyn i sig kanns anda lite tamt Hollywood-go lucky aven om man kanske velat formedla mer an sa. Storyn i kort: Kvinna, olyckligt aktenskap, skilsmassa, ger sig ut for att resa och "finna sig sjalv", mat, meditation och egentid, ny karlek dyker upp och sa ar saken biff. Var det inte mer an sa?