Om brevrösten som nu ligger pa lådan

Om det nu var nagon som undrade.

Det var valdigt markliga och framforallt specifika anvisningar jag fick ratta mig efter. I valpaketet stod att lasa:

Observera att brevrosten....
- Far postas tidigast den 3 augusti 2006
- Maste postas fran utlandet
- Skall vara hos valmyndigheten senast den 18 september 2006

Detta efter att i narvaro av tva vinnen som pa heder och samvete intygade att brevrosten blivit nedlagd enligt ovan angivningar i det bifogade kuvertet.

Nu kanske ni undrar vilket parti som flaskade mest brevledes for oss so called utanforingar? [Dock utan vidare framgang]. Detta fokuserade man sig pa i valbrevet ialla fall:
"...Allt fler kanner radsla och otrygghet i takt med att brottsligheten okar...", "Nolltolerans mot vald och brott", "Vi ser till at jobben blir fler genom att gora det lonsamt att arbeta, billigare att anstalla och enklare att starta foretag".
Mvh / Mynttorget 1, Gamla Stan

Åter bland kangaroos och wallaroos

Det blev précis sa fel som jag kande pa mig innan jag akte. Den medhavda garderoben stamde inte alls overrens med vad kung Bore hade pa agendan. Fast klaga gor jag inte, under hela Sverigevistelsen var det inte manga droppar regn som foll. Det ljuvliga sommarvadret som radit i ar har synnerligen passat perfekt till en soltorstande sjal som lilla mig. Den ynkliga regnskur som faktiskt kom kanns mer som den enda nodvandiga skavank pa vad Sverige har att erbjuda, précis som jag behover ha nagot trakigt att minnas for att jamna ut allt det dar andra, rosenskimrande. Jag antar att det ar sant man far forstora nar hemlangtan borjar gora sig alltfor pataglig igen.

Sverige ar fantastiskt vackert, och nar man for forsta gangen landar efter en 17 manader lang utlandsvistelse ar man onekligen den patetiske patrioten som garna haver i sig knackemackor med stekt stromming och som tarogd bevittnar Carro i lyckorus runtspringande pa loparbanan iford den svenska fanan. Allt medans tonerna av “Du Gamla, Du Fria” strommar ut ur tvapparaten.

Men om man ska aterga till skavankerna istallet. Ta det har med att lokaltrafiken i Stockholm havererar nar det regnat en timme. OK, ett bra tag var hela himlen oppen, men anda. Och jo det sa klart, det var ju det har med Arlanda inrikes ocksa. Hej Arlandachef, hur kunde det ga sahar snett? Forst ska man stalla sig i en 30 meter lang ko for att checka in sjalv. Sedan - nar det visat sig omojligt att checka in for vissa, ganska manga faktiskt – far man anta plats i ko nummer tva for problem-incheckning. Picture my sense of humour nar man sedan fick stalla sig i bagagelamningens ringlande ko. Det kom knappast som en overraskning att man i sista minuten fick slappa igenom panikdrabbade manniskor som alla fick springa till sina respektive gater. Nagonstans briste det ganska rejalt har kanns det som.

Men who cares liksom? Jag fick verkligen anstranga mig for att hitta tva markbara fel som i all valmening inte alls ar sa radikala. Allt det andra som toppat alla mina romantiska fadernelandsupplevelser kom verkligen till sin ratt under min vistelse. Det var mycket dyrbar tid med min familj vilket kandes otroligt bra. Det blev trevliga utflykter till fiskelagen och kulturpromenader till ett ganska dammigt men palitligt museum. Och sa blev det en sneak-peak av nya hockeyarenan Swedebank vilket, till och med for mig, var spannande att se. Ett roligt patraffande var att mota gamla skolbastisen som stod i receptionen pa Scandic Hotel (hej pa dig, om du laser detta!) Den senare delen av vistelsen bjod pa batutflykt, kraftskiva, och ett karaokeskral som narmast forde tankarna till skrikande hyenor i nattetid. Jo, och sa blev det ett kart aterbesok pa gamla japanfavoriten Sakura (gammal vet bast stammer ju alltid), och hemskt mycket shopping och alldeles, alldeles for manga underbara skoinkop.

Sahar i skrivande stund ar jetlaggen allmant pataglig. Klockan ar nu 3.29 och jag borde val nastan ha gatt och lagt mig for atminstone 4 timmar sedan. Men what to do, what to do?

Från svennelandet rapporteras det

Man tror kanske att tre veckor i norrland ska ge en enorm tid att blogga men det faktum att jag inte skrivit ett enda ord varken här eller på andra bloggen talar ju sitt eget tydliga språk. Kanske har det fantasiska vädret bidragit till att det känts helt omöjligt att spendera en kväll framför burken, men jag har ju dessutom världens bästa mest underbara familj, och det gör ju knappast saken lättare att slita sig.

Jag har bland annat varit i Umeå på vistelse och gått långa, många språngpromenader med storebror och mamma. Jag har paddlat kanot i Själevad och ätit sill och potatis tills jag nästan storknat. Och så har jag passat på att ta in en ’missad’ jul med komplett julfirande där jag avnjutit julskinka, glögg och julmusik – något alternativt i 29 graders värme. Shopping har det blivit en del av också, tänk vad H&M är dunderbra ändå... Det är synd att det inte finns något liknande i Sydney. På tisdag blir det Stockholm en vecka med kära vänner där, ska bli jättekul. Tjingeling från Ångermanland!