Misslyckat facelift

OK, layouten ar nog en rejal improvement fran hur det sag ut har tidigare. Bort med den dar obehagliga fyren, eller vad det nu var. In med lite trevliga hembilder langs med dodutrymmet till vanster istallet. Men varfor ar det en ruta over ena halvan pa Sydney-Djurgardskanalen?? Maste vara nagot litet, elakt tecken som staller till det sa har for mig. Hade jag bara varit en liten gnutta mer forbannad just nu, sa skulle jag nog dra till med varldens fulaste svarord. Men just nu nojer jag mig med javla skit.

Ihjälintervjuad

Ja, sa kanns det ungefar. Jag blev kallad till ytterligare 4 intervjuer i forra veckan, en tretimmarslang variant (3 olika personer) och en telefonintervju pa fredagen. For telefongrejen fick jag lite diskret springa ivag till ett konferensrum pa jobbet. Jag hade ju liksom redan ‘haft hantverkare hemma’ tva ganger pa kort tid, sa det kandes lite tafatt att anvanda den ursakten igen. Att ga igenom sa manga intervjuera ar pa ett satt bra. Man far en stor insikt i om jobbet verkligen ar ratt, samtidigt som arbetsgivaren far en jakligt bra uppfattning om vad man sjalv ar for typ av person. Det konstiga uppstar nar man borjar fundera om man “inte har blivit stalld den fragan redan” och tanker att “det kanske ar bast att svara pa ett annat satt”. Hursomhelst, vi far se hur det gar...

Minsta gemensamma nämnare

Det har var ju faktiskt riktigt underhallande. Att bade Margot och Fredrik jamte Sven Otto bloggar for fullt, det kande jag nog till, men att HAN har en blogg kom mer som en overraskning. "Occasional comments on what's happening". Eeeh?

Stormvarning utfärdas

Kommentarer ar det basta jag vet, men inte spam-meddelanden. Nan som vet hur man i hela friden kan forhindra att dessa cybervarldens lagst staende parasiter, kan lagga in totalt hjarndoda kommentarer pa ens hemsida?

Lycka är att hinna först till laptopen...

Nu nar man ar solokvist i nan veckas tid kanns det ratt skont att fa ha Sony Vaion helt for egen rakning. Ingen som brakar och har sig om att man lagger ner for mycket tid pa att blogga. Ingen som kraver att man maste avbryta surfandet pa grund av att det ar den andres tur.... Sant tycker vi om emellanat. Det ar stunder som dessa da man far passa pa att riktigt lasa DN tex (och alltsa inte bara kolla rubrikerna). Eller ÖA for all del. For nar fanken hinner man med sant i vanliga fall?

Idag har jag fran ett 27-gradigt Sydney snappat upp Augustprisnomineringarna, och det ar val for gemen man ett amne som beror. Sjalv tycker jag sa klart det ar jattespannande, och det kanns dessutom som det blir mer padrag varje ar. Att man sedan pratar om att Augusts pris ar storre i den svenska bokhandeln (an Nobels) kommer val inte som nan overaskning. Det ar nog inte utan anledning som Gert arligen star och gastar “Antligen” i genomskinlig sarkasm da merparten aldrig ens har hort talas om vem priset gar till.

Sa ar det ocksa intressant att lasa Horace svar pa tal om utnamningen av just Pinter (och liksom en gullig ‘Sa-funkar-det-guide’ till utnamningen). Men nog pladdrar han mest bara pliktskyldigast for akademiens rakning.

Jag har visserligen bara last Per Gunnar Evander av de nominerade, men ar alldeles overtygad om att de alla namnda fortjanar sin uppmarksamhet. Tank vad sugen jag blev pa nat svenskt nu nar man sitter och laser sant har.... Och notera horrni – det har inlagget publicerade jag nog lika mycket for att det ar kul att svamla som for att ni dar hemma ska ha en officiell julonskelista (pocket vager ju nastan ingenting ju).

Per Gunnar Evander
Monika Fagerholm
Ann-Marie Ljungberg
Lotta Lotass
Kristian Lundberg
Klas Östergren

Boktipset!

Har ju pratat om saker i bokvag tidigare och har precis avslutat en bok av Henning Mankell. Mankell faller val inte direkt i kategorin favoritforfattare. A andra sidan har jag heller absolut inget emot att sluka en bok av honom ibland - for omvaxlings skull. Han ar val lite sadar smatrakig helt enkelt. Den har boken blev jag dock ganska impad av. “Sagan om Isidor” heter den och handlar om en gammal fiskare, under sent artonhundratal, som blir ifrantagen allt vad vardighet och dygd heter. Spraket i boken paminner mer om skonskiverier av Steinbeck eller favvisen P-O Enquist (oops - en nyfunnen artikel om honom bara for det), och det om nagot ar ju en vacker liknelse. Detta till trots, har boken ett ganska ‘tamt’ slut som gor att Mankell fortfarande bara blir just okej. Boken rekommenderas i alla fall, och det ar speciellt vissa stycken – som nedan – som gjort att jag satt ett hundora pa fler an ett stalle.

“... Nu skulle dansas och stormlyktan rackte han at Wilhelm Andersson som stod i logporten och var avundsjuk over nagon som avvisat. Sa strackte han pa halsen och klev in pa logen med Maja Stina vid sidan. Han kopplade ett stadigt tag om henne, holl fast sa hon spjarnade och nekade, men han slappte bara efter, gav inte loss. Vaderhane skuttade over strangarna, musiken danade i Isidors huvud och han klampade ivag, hoppade runt och slangde, rot at dem som stotte emot att akta uniformen. Och nar Maja Stina ryckte allt vildare for att komma loss, trodde han sa skulle vara och tog rejalt spanntag tillbaka.

Isidor hoppade som ett getingstunget fol, och runt honom dar han slangde med Maja Stina avstannade paren, och undrade vad som stod pa. Maja Stina skrek att han skulle slappa, men nu var Isidor dov for allt utom den vidunderliga dansen och han snodde runt som galen, och nar vaderhane blev sa full i skratt av otakten och spektaklet, att han inte langre kunde halla melodin, drev Isidor Maja Stina vidare i en dans som bara ackompanjerades av exploderande skrattsalvor....”

örongodis

Formodligen ar jag sist i universum att gora det, men nu har jag antligen kommit mig for att kopa Scissor Sisters album. Snurrar pa for fullt hemma just nu och ar sa jakla bra. Dessutom blev det lite mer retromusik: “The Ultimate collection” med Blondie (en typisk artist man gott och val klarar sig med best-of istallet for att kopa ursprungsalbumen), pafyllning av Bryan Ferry-avdelningen: “Let’s stick together” och “In your mind” och en svensk (ny?) grupp; Caesars “Paper Tigers”, en musikstil som narmast kan beskrivas som trevlig, hemgjord skrammelmusik med mycket synthar och gitarriff. Det lustiga var att jag inte ens visste att gruppen var svensk, nar jag kopte skivan. Kollade omslaget nar jag kom hem och tyckte namnen lat ytterst uttalsvanliga... kul att se svenskimport sa langt hemifran. Kolla in deras hemsida. En annan skiva jag maste inforskaffa ar Depeche Modes senaste. Sen maste jag nog folja en given musikkallas rad och kolla in det han pratat om pa senaste tiden: Ambra Red och Vapnet - kan kanske vara av intresse.

Gnällrapport

Bade mamma och kara broder har fatt sta ut med mitt gnall om jobbet. Har val inte bloggat sa mycket om det amnet eftersom det ar trakigt att skriva om.... men det ar i storsta allmanhet de mest fundamentala grejer jag hakar upp mig pa. Saker som introduktion pa en arbetsplats, utbildning och behorigheter samt processer och dokumentation existerar i narmast obefintligt skick. Det har ar ett typisk infekterat foretag fran ledning till bottenniva, dar cheferna, liksom andra liknande fagelarter, garna gommer sig nar de kanner att de inte kan beharska situationen. Att jobba overtid i ett jobb dar jag trivs och utvecklas, gor jag hemskt garna. Men att slava for en arbetsgivare som inte betalar overtid och inte ar beredd att satsa pa nagon som helst utbildning for merkompitens, har jag daremot ganska svart for. Lagg dartill en hop forortsaustraliensare som allra helst avnjuter sin - av hustrun omsorgsfullt hemlagade - husmanskost sittande framfor datorn [...]. Oglamorost.

Just darfor kandes det extra kul att ga pa jobbintervju igar. Jobbet jag sokte (eller ratter sagt, blev uppringd om fran Michael Page) ar pa Cisco. Jobbet later perfekt, och det later som Cisco har en mer professionell attityd till sant jag beklagat mig om ovan. Kandes som intervjun gick ‘hyfsat’. Ett tag snurrade jag in mig i komplicerade ordval (varfor i helsicke gor man det egentligen?), men i storsta allmanhet kandes det som en bra intervju. De har ytterligare 4 intervjutillfallen som man maste passera (bara en san sak), sa jag hoppas bli ditkallad igen.

Naval, ska inte jaga upp mig om de inte vill traffa mig igen, men det vore ju onekligen trevligt att slippa pinas ute i Australiens Silicon Valley. Na, nu far det vara nog med mitt svammel. Ska ta en banansmoothie pa balkongen. Ciao, som Ebba sager...

Hemma Pa Min Gata i Stan

Se sa fint vi har pa var balkong just nu. Vaxterna ar en Bouganvilla och tva pengatrad (tror jag man skulle kunna likna dem vid...). Vi har aven ett citrontrad fast det syns inte pa denna bild. Citrontradet borjar bli riktigt stort nu och bar pa en massa frukt. Vi hoppas kunna ta citron till G&T'n t.e.x. nu nar vi ska fa gaster fran Sverige ganska snart.

Krukorna inhandlades pa en tradgardshandel i Cremorne for inte sa lange sedan. Visst ar de fina? Nu nar balkongen kommer att utnyttjas ganska friskt framover kanns det dessutom extra viktigt att ha lite gront runt sig. Utsikt har vi ju ingen sa det far bli tradgardspyssel pa ballen istallet.

Titta, titta, Naomi's klackar!!!

The Powerhouse Museum har en utstallning som vi besokte i lordags: Fashion from Japan. De visade aven Naomi Campbell's skyhoga klackar som hon ramlade med pa en modevisning for Vivienne Westwood 1993. Cooolt tyckte jag. Och lagg marke till att ogat ar pa battringsvag. Tank vad lite mode kan gora for sjal och kropp....

Oktobervader

Vi hade en mysig dag i Vaucluse, nordvast om Sydney, forra helgen. Omradet ar en nationalpark, men précis lagom utflykt att ta sig dit over dagen. Senare lunchade vi pa en fiskrestaurang vid havet, ljuvligt god barramundi och vitt vin blev det.

Elakt Oga

Sahar har jag sett ut nu i mer an en veckas tid. Var till lakaren igar och fick ogondroppar och nagon slags mjukgorande salva att ha i ogat innan laggdags. Ska stanna hemma och vila resten av veckan da det varker som tusan att overhuvudtaget vistas i vanlig rumsbelysning. Hoppas att nagra dagars vila ska fa ogat att aterga till normalt utseende igen, om inte kommer jag att be om en remiss till en ogonspecialist.

Sjukt Helt Enkelt

Vaknade vid halvnio-snaret, gick upp och kollade nyheterna pa natet och laste om explosionen pa Bali. Kanns alltid skrammande att lasa om allt jakla elande som sker i varlden, extra fasansfullt ar det att lasa om sant som orsakats av manniskor i ren javulskap. Nar ska hela den har karusellen ta slut, kan man fraga sig. Det ar som en fruntansvard obotlig sjukdom dar man vet att fragor som var, nar och hur ar helt relevanta. Att man dessutom har tillbringat en langre tid i London och besokt Bali gor sa klart att det kanns extra patagligt i ens egen skyddade tillvaro. Inte hjalper det att sitta och alta sant har, men det upphor aldrig att forvana vad manniskor ar kapabla till.