Central Heating

M klagar pa att vinet blir varmt pa en gang. Centralvarmen star pa for fulla muggar och jag trivs som bara den. An ar vintern langt ifran over men det gor inget sa lange man kan varma upp huset. I forra lagenheten var varmen helt vardelos – bara ytterligare en anledning att alska den nya bostaden. Den enda som klagar ar som sagt var husbonden men da far man stanga av varmen i nagra timmar och lata det svalna lite. Sen aker den pa igen sa fort man vaknar.

Hej Präktiga Husmoder – Adjö Slashas

Lite latt panikartat konstaterade jag i morse att sanar pa nagra rader nagellack i olika farger, en portion halvaten red chicken curry i takeawayformat och tre apelsiner som sag ut att ha passerat sitt bast-fore-datum, sa fanns det inte speciellt mycket mer i kylskapet. Det har ungkarlslivet (ungkvinnoliv?) tar pa krafterna och det ar dyrt dessutom. Men det ar ju sa forbaskat trakigt att laga mat at sig sjalv. M kommer hem i kvall och det ar ju alltid trevligt att komma hem till ett fullt kylskap sa begav mig till Woolis och storhandlade. Forrutom den vanliga upplagan av gronsaker och tofu sa fick jag tag pa en massa olika goda ostar fran delikatessen pa David Jones. Smakade pa en dundergod blackforest skinka, lite som serano eller parma fast inte lika torr - den och lite oliver, farska fikon och grek-dolmades fick ocksa folja med hem. Nu ar det bara en repa med dammsugaren som fattas sa kan jag aterga till min helylletitel igen som vanligt.

Veckans Tips För Exilsvensken

Nar folk ser ut som ett fragetecken av att lyssna pa min euroengelska sa brukar jag alltid dra till med ett sakert kort. Namligen att forkorta alla substantiv som vanligtvis slutar med –er till –a. Winta, Summa, Beach Shelta, och Supa Centa (som jag skrev om for inte sa lange sedan). Inte nog med att man uttalar orden sa utan de heter ofta sa ocksa. Och nar man uttalar dessa ord sa maste man givetvis lagga till en helt hysterisk dialekt. Tanten i cafeterian varje dag: ”Would you like Butta on your sandwich?“ etc etc. Ni fattar. Nu senast var jag tvungen att skaffa Polly Filler (spackel) for att tacka nagra hal pa vaggarna efter tavlor vi haft uppe i gamla lagenheten. Polly Filla alltsa.

En Glammig Drink Så är Kvällen Räddad

Nar man ar grasanka och fatt sta ut med hemska flyttstadningar fram o tillbaks (fredag-sondag-tisdag; akandes fran ena anden av stan till den andra) sa ar man onekligen vard nagot alldeles extra. Jag tanker shopping. En riktig repa alltsa. I dag efter jobbet gav jag mig ut och kom jag hem med foljande, det mesta inkopt fran favoritkedjan Country Road; en svart midjekort parkas i silkigt material med jattehuva, grarandigt linne med tjock rejal dragkedja framtill, en bredrandig miniklanning/linne, en jeanspennkjol (Wrangler), en svart minijumpsuit i siden - perfelt pa stranden, tva par kanvasskor med knytning (svarta samt vita) och ett par ballerinor (Hushpuppies) i metallbrons. Sa, nu kanns det genast mycket battre.

iBurst: Teknik Som Sverker Skulle Ha Slängt i Soptunnan

Jag tycker om att blogga och lagga nya upp bilder pa Flickr, Facebook och den nya Friendsfinder. Det gor daremot inte iBurst. Detta vardelosa lilla Ozzie-wifimodem kan verkligen inte hantera bilder. Satt i 50 minuter igar och vantade pa att nagra fjuttiga foton skulle laggas upp pa flickr. Och jag hade sa manga fina bilder att lagga upp. Stopp med det helt enkelt. Nu har jag helt overgett tanken pa bildhantering tills landlinan/uppkopplingen ar pa plats. iBursten anvander M som en backup pa/mellan jobb, alltsa i vantan pa tag, nar vi ar pa cafeer/barer sa det ar klart, vill man bara snabbgoogla lite sa fyller den val sin funktion. Men annars ar den riktigt vardelos och far bara minuspoang av mig, definitivt ett kapitel for Plus att sverka.

Vårvinter i Sydney

Ena dagen ar det uppat +18C medans nasta dag kan ligga och smyga pa runt +10C. Fortfarande ratt kallt ute alltsa men det ar val typiskt varvintervader dar man aldrig riktigt blir klok pa vad man ska ha pa sig. Igar motte jag upp Wendy for ett litet avsked. Wendy ar min skotska kompis som beslutat sig for att aka tillbaks till sitt kara hemland (knappast varmare dar misstanker jag). Vi har umgatts en del fast inte sa mycket pa senare tid men det kommer sjalvklart bli tomt utan henne trots att hennes Glasgowdialekt ar sa stark att tom M beskriver henne som ’unintelligeble’. Vi satt pa en bar nere vid Circular Quay och det var val skont sa lange man hade solen mot sig men sa fort nagot moln kom blev det genast svinkallt igen. Inte speciellt langvariga blev vi utan smet in i kallaren pa Lowenbrau istallet dar det spelades humpamusik. Jag drack rott vin och det kandes vintrigt och ratt mysigt trots att jag har svart for rott vin nu for tiden. Vi delade pa mystisk pizza som bestod av svamp i overflod, god var den ialla fall, men det blev en tidig kvall for min del, redan vid attasnaret begav jag mig hemat for lite beauty sleep.

Och Strax Till Sängs

Roligaste sattet att tillbringa en fredagskvall ar tydligen en rejal flyttstadning. Klockan ar 23.40 och jag ar nyss hemkommen fran gamla lagenheten dar jag skurat och putsat sa svetten lackat. Skulle egentligen ha akt och gjort det i veckan som gatt men det har varit alldeles for langa dagar pa jobbet, vid sju-snaret ar man inte direkt laddad for en maratonstadning. Kanns skont att ha det paborjat men jag far nog ta en omgang pa sondag ocksa sa vet man att det ar ordentligt gjort. Australienare ar lite knepiga med vissa saker och jag kan tanka mig att om nagot inte ar alldeles tipptopp vid besiktningen sa blir det nog sju svara ar for en. Bast att ta det sakra fore det osakra alltsa. Ska bli skont med sovmorgon imorrn men sedan hopas jag att mitt fina arbetsbord och stol kommer med en tidig leverans sa man kan dra en repa pa stan. Na, nu ar jag sa trott att ogonen gar i kors. Over and out.

Hur Det Kan Se Ut - Del 1

En av grejerna med nya lyan (namnde jag att vi kopt lya forresten?) – ar att man kan promenera till jobbet. 15 minuter. Dorr till dorr. Ingen tunnelbaneangest. Tank vilken lyx! Nu ar Sydney i och for sig inte katastrofstor som stad men rymmer anda drygt 4 millioner invanare vilket inte ar en oanmarkningsvard hop med folk. Sjalv har jag alltid bott pa stallen langt ifran jobbet sa sjalva konceptet av att inte behova vara beroende av kommunaltrafik kanns nytt, och nagot jag givetvis stormyser av. Promenaden till jobet gar jag med raska steg. Forst passerar jag hemkvarteret med thaikrogen, sunkispizzan, kycklingtakeawayrestaurangen (“Chick-alicious“ – salmonellavarning) och sa en pub pa ena sidan (halsar pa olgubbarna som sitter med dagens forsta VB). Sedan kommer tva korsningar dar jag allltid far sta och vanta i evigheter men sedan foljer en lang rakstracka som mynnar vid en asiatisk skola. Slutligen passerar jag centralstationen dar man alltid stoter pa en ansenlig mangd fargglada manniskor. Nastan alltid gatumusikanter; i morse var det saxofon och bas som underholl. I denna pittoreska byggnad kliver jag sedan in runt niosnaret for att forgylla atminstone 8 timmar plus av vareviga dag.


Update: Nu sag jag att jag skrivit arkitektpris - det heter val arkitekturpris?